Kollade igenom alla mina gamla böcker och papper från gymnasiet. I ett häfte hittade jag någonting som Nina kluddade ner en dag i ettan, strax efter höstbalen. Min allra första bal. Och nog den bästa kanske. I vilket fall som helst så var det många år sedan. Jag tänkte att jag skulle vara öppen, ärlig och helt bekymmersfri och dela med mig av denna lilla text.

"En helt vanlig måndag i Jossand liv!
Angelika - Jossan tycker du om Love?
Jossan - aa..., vet inte.
Angelika - Ja, för han pratade om dig, typ hela natten.
Jossan ler...
Chi - nawww...
Angelika & Stina - han verkar tycka om dig.
Chi - Jaa, han är värsta förtjust i dig ju... nawww...
Love går förbi men ser ingenting...
Sedan är Jossan glad hela dagen, hon ler och ler och ler!

Slut!!"

Ja där har ni. Så såg livet ut på den tiden. Allt var så lätt. Allt man tänkte på var om nån tyckte om dig eller inte. Nu förtiden sitter jag här och vet inte riktigt vad jag ska göra och vart jag ska ta vägen. Livet är en cirkus. Love sitter i Filipstad. Det vet jag. Allt jag vet är vad alla andra gör och vad andra har för planer. När det kommer till mig själv står det still, nada, tomt. Men det är väl så det ska vara. Sen en dag kommer det bara till mig. Vi håller tummarna.

Så helt ärligt. Där har ni en liten fin historia. För visst var den fin...