Lördagen den 13 november kom att bli en av de stressigaste dagarna sen jag kom hem från staterna. Två vänner att fira. En i Gävle. En i Uppsala. Tåg att passa. Bussar att passa. Ställen att besöka. Tider att hinna med. Två hem att hämta saker ifrån. Ett ord. Stress.

Jag började dagen med att kliva upp så jagj hade gott om tid till att göra mig redo för en tur till Uppsala. Tog bussen in mot staden och hoppade på tåget. En fullpackad tågresa senare var jag i Uppsala, studenternas stad. En stad jag är fullkomligt förälskad i. Så underbar. Konstigt att man inte åker dit oftare. Det är inte precis så att det ligger långt bort. Ska nog övertala mamma om att vi borde åka dit snart. Men iallafall, tillbaka till det väsentliga. Kom hem till Chisans lilla söta etta och möttes av denne söte asiat och Stinis, som åkt från Norrköping för samma ärende som mig. Att fira Chiiiiii! Chi bakade skitsöta små cupcakes i små formar. (Som egentligen var såna dära små saker från Max som man har ketchup i.) Vi fikade i oss dom och efter blott två timmar blev jag tvungen att bege mig hemåt igen. Tråkigt. Men om man ska se allt från den ljusa sidan så var jag ju faktiskt dit. Jag tog mig till Uppis, jag firade Chi. På rätt dag för en gång skull...