Klockan ringde efter 5 timmars sömn och jag släpade mig in i duschen. Stog där i säkert 30 minuter och då blev det brådis sen. Drog på mig ett par jeans, ett linne och sminkade mig lite. Måste ju se lite representabel ut när man ska träffa brandmän liksom. Hann få med mig två bananer och en youghurt innan jag letade reda på bilnycklarna och smet iväg. Ingen annan var vaken och jag är den med sovnojja! Jag körde iallafall iväg mot Tracy och körde bara fel en gång. Jag missade min exit från Freewayen men tog bara nästa så jag tappade kanske fyra minuter. Men jag körde så jag hade 20 minuter på mig. Så jag kom fram, parkerade och åt min frukost. Jag var helt sjukt trött. Glad att jag höll mig vaken hela vägen.

Efter 15 minuter dök det upp en brandman som sa att dom skulle sticka iväg på larm men jag kunde gärna hänga där och vänta på alla andra. Så jag satte mig i solen och strax kom både brandmännen och dom andra tjejerna dit. Vi började med en liten typ, pratstund i deras dagsrum. Dom var nog mer intresserade av vårat jobb än vad vi var av deras. Dom berättade iallafall att dom jobbar 48 timmar och sen är dom lediga i 96 timmar. Så presenterade dom sig som Matt, Pat och The Pirate. Piraten var en cooling med shadesen på sig hela tiden. Sen fick vi en rundtur på stationen som var väldigt liten. Dock så var det Tracys största och det jobbar totalt 18 pers där på 3 skift. Pat bjöd mig på chokladtårta och ville prata om Wallace som han aldrig hade hört talas om. Jag tackade dock nej till det... Sen kom man ju fram till stången. Myra och Lizzy åkte ner men jag vågad inte. Eller jag stog där och Piraten knuffade väl nästan ner mig men jag bangade. Skulle ha gjort det! Vi fick se oss runt lite i hallen med bilarna och så visade Matt bilen.

Jag från Sverige, Esmira från Bosnien, Myra från Sydafrika och Lizzy från Kina.

Piraten tog oss på en runda. Stekigt att glida runt i en brandbil sådär på en lördag morgon. Bilbältet skulle på såklart!

Sen så fanns det ju bara en sak kvar att göra. Prova kläder! Supertunga grejjer och jag kände väl mig mer som en hipphoppare i Matts fireproof dräkt.


Så ja, det var så sjukt mycket roligare än jag trodde det skulle vara. Brandmännen var sköna att hänga med i några timmar. Men ja, klockan var typ 11 när vi var färdiga så hela dagen var oplanerad. Myra och Lizzy skulle på en festival i Stockton och frågade om jag ville hänga med. Ja såklart jag ville. Så vi begav oss i tre bilar mot The Asparagus Festival. Alltså Sparrisfestivalen.