Dag 01 / Om mig
Ja då var det dags, dag 01 / Om mig. Så himla svårt att skriva. Vad ska man berätta liksom. Plus att de flesta som läsre min blogg garanterat känner mig privat, så då vet dom i stort sett allt redan. Vi får väl se om det blir ett maratoninlägg eller om det blir en kortis.
Så, jag heter Josefine Elisabeth Glad, är 20 år och bor i Gävle. I strömsbro med min pappa och i Stigslund med min mamma. Och så har jag såklart en syster som heter Therese och är 17 bast. Hon flänger runt med mig vecka ut och vecka in.
Jag bodde mina första år i Stigsgård innan vi flyttade till ett hus i Strömsbro strax innan jag skulle fylla sex år. Låg- och mellanstadiet gick jag på Strömsbro skola och flyttades sedan, som alla andra, till Stigslund för högstadiet. Högstadiet var nog den värsta tiden i mitt liv, men genom två änglar överlevde jag det också. Dom änglarna heter Anna och Ida. På gymnasiet gick jag den Naturvetenskapliga linjen på Vasaskolan, något som kan ha varit bland det roligaste jag har gjort. Jag var medlem i en studentförening som heter KGF Runa och där hann jag med att vara både sekreterare och ordförande. Jag är stolt över att ha varit med där och jag skulle aldrig göra något annorlunda. Jag skulle med andra ord gärna göra det igen. Utan allt ansvar såklart. Efter studenten fick jag ganska snabbt jobb på både Max och ISS. På Max jobbade jag väl inte överdrivet mycket innan jag slutade, men på ISS jobbade jag i ungefär 6 månader. Åt ISS var jag anställd som städare på Korsnäs. Jag städade, städade och städade. Hela tiden.
Efter sex månader på ISS packade jag mina väskor och begav mig till California för att jobba som au pair. Jag bodde i en familj som bestod av mamma, pappa, dotter och son. Dottern var åtta år och sonen var sju år. Från den här tiden skulle jag våga påstå att ni vet det mesta. Jag jobbade mestadels av tiden, men hann även med en del resor, festerier och andra galna upptåg. (Nu syftar jag mest på fallskärmshoppandet.) Vänner därborta var dte tomt med, men jag träffade Anna EY, som jag tänker kalla henne här. En underbar tjej som jag faktiskt saknar väldigt mycket. Anna var min Sushipartner in Crime!
Efter en vistelse, som utan vissa omständigheter, varade i åtta månader istället för ett år, är jag nu hemma och jobbar och står i. Jag fick jobb redan innan jag lämnade USA faktiskt. Så jag har sedan jag kom hem jobbat som barnflicka och tagit hand om en underbar liten pojk på nu hela 15 månader. Har har lärt sig prata mycket mer, han springer fortare och han har inga problem med att ty sig till mig.
Sen har jag också precis fått jobb på Engeltofta där jag jobbar med Bettan. Jag har ju precis kommit igång men det ska bli kul att se vart det kan leda.
Annars i mitt liv så finns dte en massa tokiga stollar jag inte kan leva utan. Vi har fyra som har hängt med sen gymnasietiden, och några lite längre, Ida, Sara, Julia och Nina. Det är den närmsta kretsen och vi är unstoppable när vi väl har satt igång. Anna har hängt med sen högstadiet och vi har alltod roligt när vi umgås. Vi gillar sallad och vi är nog en riktig partyduo. Chi är min lilla asiatkompis som jag lärde mig franska med och som med mig såg till att Runa behöll sin värdighet. Vad skulle jag göra utan hennes knasiga påhitt. Och kusin Lisette som är mer än en kusin. Hon är nog min andra hälft. Vi har varit med om mycket och vi var eneggstvillingar förr. So to speak. Det är en annan saga. sen har vi alla andra som dyker upp lite här och var som jag verkligen uppskattar. Vänner för mig är något väldigt viktigt och vänskap är något man vårdar ömt.
För framtiden har jag inte så mycket planer. I vår blir det till att läsa en kurs på komvus och efter det är jag redo att inta ett svenskt universitet. I Gävle blir jag då inte kvar, dte är ett som är säkert. Troligtvis komme rjag bli någon som inte har så stor koll på vad jag håller på med. Det kommer bli något ytterst komplicerat och sånt är ju alltid roligt.
Så, det var lite om mig. Jag hoppas ni fick en väldigt överskådlig bild av mig och om det är några frågor om någonting så är dte bara att höra av sig. Det finns ju så mycket mer att säga egentligen, men det här får faktiskt räcka. Lite måste man hålla hemligt också.
En blandad kompot
Så, jag heter Josefine Elisabeth Glad, är 20 år och bor i Gävle. I strömsbro med min pappa och i Stigslund med min mamma. Och så har jag såklart en syster som heter Therese och är 17 bast. Hon flänger runt med mig vecka ut och vecka in.
Jag bodde mina första år i Stigsgård innan vi flyttade till ett hus i Strömsbro strax innan jag skulle fylla sex år. Låg- och mellanstadiet gick jag på Strömsbro skola och flyttades sedan, som alla andra, till Stigslund för högstadiet. Högstadiet var nog den värsta tiden i mitt liv, men genom två änglar överlevde jag det också. Dom änglarna heter Anna och Ida. På gymnasiet gick jag den Naturvetenskapliga linjen på Vasaskolan, något som kan ha varit bland det roligaste jag har gjort. Jag var medlem i en studentförening som heter KGF Runa och där hann jag med att vara både sekreterare och ordförande. Jag är stolt över att ha varit med där och jag skulle aldrig göra något annorlunda. Jag skulle med andra ord gärna göra det igen. Utan allt ansvar såklart. Efter studenten fick jag ganska snabbt jobb på både Max och ISS. På Max jobbade jag väl inte överdrivet mycket innan jag slutade, men på ISS jobbade jag i ungefär 6 månader. Åt ISS var jag anställd som städare på Korsnäs. Jag städade, städade och städade. Hela tiden.
Efter sex månader på ISS packade jag mina väskor och begav mig till California för att jobba som au pair. Jag bodde i en familj som bestod av mamma, pappa, dotter och son. Dottern var åtta år och sonen var sju år. Från den här tiden skulle jag våga påstå att ni vet det mesta. Jag jobbade mestadels av tiden, men hann även med en del resor, festerier och andra galna upptåg. (Nu syftar jag mest på fallskärmshoppandet.) Vänner därborta var dte tomt med, men jag träffade Anna EY, som jag tänker kalla henne här. En underbar tjej som jag faktiskt saknar väldigt mycket. Anna var min Sushipartner in Crime!
Efter en vistelse, som utan vissa omständigheter, varade i åtta månader istället för ett år, är jag nu hemma och jobbar och står i. Jag fick jobb redan innan jag lämnade USA faktiskt. Så jag har sedan jag kom hem jobbat som barnflicka och tagit hand om en underbar liten pojk på nu hela 15 månader. Har har lärt sig prata mycket mer, han springer fortare och han har inga problem med att ty sig till mig.
Sen har jag också precis fått jobb på Engeltofta där jag jobbar med Bettan. Jag har ju precis kommit igång men det ska bli kul att se vart det kan leda.
Annars i mitt liv så finns dte en massa tokiga stollar jag inte kan leva utan. Vi har fyra som har hängt med sen gymnasietiden, och några lite längre, Ida, Sara, Julia och Nina. Det är den närmsta kretsen och vi är unstoppable när vi väl har satt igång. Anna har hängt med sen högstadiet och vi har alltod roligt när vi umgås. Vi gillar sallad och vi är nog en riktig partyduo. Chi är min lilla asiatkompis som jag lärde mig franska med och som med mig såg till att Runa behöll sin värdighet. Vad skulle jag göra utan hennes knasiga påhitt. Och kusin Lisette som är mer än en kusin. Hon är nog min andra hälft. Vi har varit med om mycket och vi var eneggstvillingar förr. So to speak. Det är en annan saga. sen har vi alla andra som dyker upp lite här och var som jag verkligen uppskattar. Vänner för mig är något väldigt viktigt och vänskap är något man vårdar ömt.
För framtiden har jag inte så mycket planer. I vår blir det till att läsa en kurs på komvus och efter det är jag redo att inta ett svenskt universitet. I Gävle blir jag då inte kvar, dte är ett som är säkert. Troligtvis komme rjag bli någon som inte har så stor koll på vad jag håller på med. Det kommer bli något ytterst komplicerat och sånt är ju alltid roligt.
Så, det var lite om mig. Jag hoppas ni fick en väldigt överskådlig bild av mig och om det är några frågor om någonting så är dte bara att höra av sig. Det finns ju så mycket mer att säga egentligen, men det här får faktiskt räcka. Lite måste man hålla hemligt också.
En blandad kompot
Kommentarer
Trackback
