Ett inlägg som jag lovade mig själv att aldrig skriva.

Idag har varit en fin dag. Struntade att kliva upp vid nio utan sussade sött vidare i nästan två timmar till. Sen sprang jag till bussen och kom ner till stan strax innan 12. Han med ett snabbt besök på Vasa, två andra viktiga ärenden och sen gick jag till biblioteket och satte mig och läste. Det var riktigt mysigt.
När klockan slog ett så gick jag och mötte Anna vid bussen och vi gick med bestämda steg till Flanör där vi intog en skitgod sallad. Baconsallad med mangoraja. Alltid samma sak. Varför ändra ett vinnande koncept liksom?! Där satt vi och pratade igenom lördagens äventyr. Alla utekvällar måste alltid diskuteras in i minsta detalj. Alltid!
Efter en snabbis på JC som slutade i en ny jacka och en ring (sällan) gick vi tillbaka till Vasa igen. Inte heller dne här gången kunde jag slutföra mitt uppdrag. Så vi fick gå in till stan igen. Vi gick till Waynes och tog en fika. Mat mat mat! Fast vi tog bara en varsin dryck. Jag fick äntligen en god chailatte. Bog för att jag är beroende av Starbucks Chailatte, men Waynes ligger inte långt efter.
Tillbaka till Vasa. Fick äntligen det papper jag var där för. Traskade in på nian och gick i ytters få affärer. Vi ville inte riskera att tvingas göra av med mer pengar. Dock så gick vi in på Glitter där jag hittade ett par snugga örhängen och en annan accessoar till en kommande fest. Allt på rea. Yes! Efter en snabbis på Blå tog vi bussen hem. Vi det här laget var klockan redan 17. Tiden bara flög iväg.
Åkte hem till mamma för att hämta lite saker. Passade på att ringa till Fridus i Los Angeles. Min älskade Frida. My soulmate. Så jävla glad att hon fick vattkoppor när hon skulle åka till usa så hon fick vänta i två veckor. Annars hade vi garanterat aldrig träffats. Det är det som kallas ödet. Jag och Frida pratade iallafall om nått så viktigt som killar. Japp, killar var det. Och jobb. Och elaka värdmammor. Och fester. Och om hur snygga vi är. Sånt som vi alltid pratar om alltså. Vi pratade typ en timme, sen lyfte hennes värdmamma luren och vi insåg väl att vi borde lägga på. Så jag fick skjuts av mamma till pappa.
Så här sitter jag. Funderar på om jag ska kolla på ett avsnitt Grey's Anatomy eller läsa lite. Kanske båda...


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Josefine Glad

Det är nu det händer!

RSS 2.0