Klaga mer

Min röst är snart borta, mina ben och fötter gör fortfarande ont och jag är fruktansvärt hungrig. Jag vill äta men det strider mot mina principer. Nej, inte äta sent. Absolut inte efter 20. En positiv sak är iallafall att jag är ledig imororn. Lille prinsen är sjuk så dom tyckte jag skulle slippa byta diarréblöjjor. Man tackar och bockar. Istället ska jag vakna av ett samtal från Anna och sen förhoppningsvis spendera dagen med henne. Dock så har jag tvättstugan från 12-17. Kanske kan jag smita dit tidigare och börja. Men först ska vi sova. Så vi glömmer all smärta och all hunger. Imorgon är en annan dag.

Den här bilden får ni. Jag ser för hemsk ut men lille björnen är alltid söt!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Josefine Glad

Det är nu det händer!

RSS 2.0