Josefine becomes one of the neigbours

Ja det blen ev prommis med någa löpsteg. Jag har officiellt världens sämsta kondis. Och att springa under en stekande sol i 30 grader kanske inte är det bästa sättet att börja på, men vad fasen gör man när man bor där man bor. Man kör hårt och hoppas på att ingen ser! Stannade upp för att prata med en av grannarna nere i dalen. Arthur heter han. 60+ och har två hästar. Idag hade han fullt upp med att klippa gräset i hagarna. Det är roligt att man börjar bli en del av grannskapet här. Alla vinkar och hälsar när jag kommer svettandes förbi. Dom har väl sett mig ute nu i några veckor och vant sig. Alla hundar har nästan slutat skälla när jag går förbi också. Sen kom jag hem, sket i att grabbarna var här och jobbade och slängde mig i poolen. Den är 30 grader den med så så himla svalkande är dte väl inte precis men iaf. Sola hann jag göra i en timme och nu har jag precis tryckt i mig en turkey sandwish och ska hoppa in i duschen. Man måste ju tydligen jobba också. Vad är det för liv man lever?!

En sak jag har lagt märke till och som jag tänkte extra mycket på idag är att medans jag låg i bikini och svettades vid poolen så jobbar dom på huset i jeans, boots och fleecetröjja? Är man immun mot värme när man bor här eller? Jag dör ju redan nu. Can't wait for the summer!

Nu är det brådis! Mamma 1 timme idag!


Kommentarer
Anonym

Undrar vad jag gett mig in på, funderar om jag ska behöva ändra reglerna:)

2010-05-05 @ 08:12:58


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Josefine Glad

Det är nu det händer!

RSS 2.0