"Jag vet att många tycker att snäll är ett dåligt och tråkigt ord, men tänk på vad som ryms däri istället: varm, omtänksam, godhjärtad, hjälpvillig, öppen, vänskaplig och positiv."

Jag har funderat på det där. Att vara snäll är banne mig inte lätt. Men jag vill ju vara allt det här som gör en människa snäll! Så då ska jag bli allt det också. Mitt nya snälla liv börjar nu...

igår kväll/natt satt jag vid mitt köksbord. Hela familjen hade gått och lagt sig och jag hade gjort mig en kopp te. Där satt jag med tända ljus och läste alla de tusentals bloggar jag älskar att läsa. (Okej inte tusentals, men ni fattar. Jag gillar bloggar.) Det var första gången jag någonsin har upplevt mysfaktor vid mitt köksbord. I vanliga fall tar jag alltid med mig datorn till sängen eller sätter mig i soffan. Men inte i går kväll. Nej jag stod emot de så lockande mjuka dynorna och satte mig istället tillrätta på en hård stol. Och vilken upplevelse. Den är värd att upplevas igen!

Jag har en söt lillasyster som inte är min syster. Hon har en söt blogg där hon postar söta inlägg och dittan och dattan. På senaste tiden har hon skaffat sig en kamera och börjat fota lite smått. Jag publiserar därför en bild. Tagen av henne på henne själv. Jag diggar den iallfall!

Om ni en dag skulle känna att ni skulle vilja ge mig en present. Ja bara sådär ändå. Då kan ja nu avslöja den perfekta presenten. Jag vill ha ljus!! I massor. Alla möjliga färger och former är välkomna. Fast det måste helst passa in i mitt rum. Det ska ju vara snyggt att ha det stående där och brinna. Jag eldar upp 8 värmeljus om dagen och jag har även en del större ljus som tar lång tid att elda upp. För andra. I julklapp fick jag ett, kanske, en decimeter högt ljus. Och just precis i denna stund så brinner det på de sista millimeterna. Det är alltså slut. Så nu behöver jag egna. Lådan i garderoben var värdelös. Så snälla, överraska mig!

Jag har brännmärken på min hylla. Den som var så vit och fin.

Jag städade min garderob idag. Därinne finns det inte plats för några kläder, utan istället har jag gamla skolböcker och rent utsagt, en massa skit där. Så jag tänkte att den här helgen får bli en städarhelg, med fokus på garderoben. Jag började jobba mig innåt och på en hylla hittade jag en hel låda med en massa ljus i alla möjliga färger och former. Däribland ett lila värmeljus med glitter på. Hur hemskt som helst, men varför slänga det? Jag är inne i en ljusperiod just nu så lådan kom ändå till användning. Jag tände det fula lila ljuset och det brann på fint bredvid de andra ljusen i ljuslyktorna.
Det brann i kanske en timme, sen hörde jag hur det började knäppa. Jag kollade höger och ser en decimeter lång låga sticka upp över kanten på ljuslyktan. Jag får panik och försöker, som den blåsta blondin jag ibland är, att blåsa ut den lilla eld som nu har startat. Jag börjar skrika. Ljuslyktan spricker och jag inser att det snart kommer börja brinna i min hylla, och min tapet. Jag skriker ännu mer. Jag vet ju hur man släcker en eld i teorin, men i praktiken, helt annorlunda, då måste jag ju göra det också. Så jag skriker helt enkelt liiite till. Mamma, pappa, mormor och morfar inklusive hunden kommer springande upp för trappan. Mamma med min lillasysters kläder i högsta hugg. På två sekunder har hon kvävt lågan. Och efter femton har hon plockat bort alla rester som vittnar om det drama jag nyligen upplevt. Efter trettio har alla fem gått härifrån och jag sitter själv kvar i chocktillstånd mitt på golvet. Jag sitter här än...

Första dagen i skolan och jag sitter redan klistrad på Google med saker som "Vad händer i kroppen när man blir kär" och "Biologiska aspekter på kärlek" inprintade i sökrutan. Låter det kul? Svar nej. När man är så smart som jag att man skjuter upp en kurs största projekt en hel sommar och en hel termin så får men väl skylla sig själv. Skulle fasen ha gjort det i somras. Eller åtmindstonde tidigt på höstterminen. Men nej, det gjorde jag inte. Istället så sitter jag och läser och skriver som en galning cirka en vecka innan det ska in. Arbetet ska typ vara en liten informationsbroschyr om vad kärlek är och sen så ska jag skriva en rapport också. Okej en vecka ska väl räcka, men jag har ju annat också. Nej jag får ta en sak i taget så orkar jag mer.

Jullovet var för övrigt helt underbart. Jag gick knappt utanför dörren. Förutom om jag inte skulle iväg på partaj eller träffa brudsen. Det var så skönt. Kollade på tv typ hela tiden och följde alla möjliga serier. Lite sambo hann jag och N med också. Fast vi sällskap av J och I den här gången också. Tänk vad kul om man kunde skaffa en lägenhet med sina tjejkompisar. Man kanske skulle tröttna på varandra efter ett tag? Eller så här. Jag skulle nog tröttna efter ett tag. Jag är för petig med hur jag vill ha vissa saker och de andra orkar inte alltid med mig. Men är det fel att alltid vilja ha städat och fixat omkring sig? Alltid! Men om jag bara skulle släppa på alla mina tvångsgrejjer så skulle det nog gå bra. Om jag fick ett eget rum! Och om alla hjälper till med städning och allt sånt. Fast jag skulle ändå gå efter och städa om igen. Det vet jag. Men det skulle hur som helst vara helt sjukt kul. Åhh jag vill nu!!

För övrigt så spenderades lovet med att fixa massor med rummet och jag skrev i stort sett klart min au pair-ansökan. Nu ska jag bara knåpa ihop ett brev och ett fotokollage. Måste springa iväg till några människor och få referanser också. Alla dessa barntimmar man ska. 200 stycken. Inget problem för mig dock. Med alla de år som jag har varit ledare på konfirmation och läger och ja, massor med sånt. Eller när jag jobbade på "dagis" i Frankrike, två år i rad. Det måste nog vara min starkaste referens tror jag. Tänk er att jobba på ett dagis i Frankrike med barn ifrån världens alla hörn, som inte kan engelska eller svenska. Nästan ingen kan franska heller. Inte för att jag är någon talang men lite kan jag väl. Men jag har klarat mig bra i två år. Kroppsspråk is the shiit.

Nej nu har jag haft min paus. Back to Love. Hatar att försöka förstå den biologiska aspekten på det hela... Jag har fått nog av eros, fenyletylamin, serotin och oxytocinreceptorer. Jag visste inte att kärlek var så invecklat. Det är mycket man inte vet tydligen...

Mer jul!? Vilket pinsamt inlägg. Vem vill ha mer jul? Jag vill ha sommar!